UEFA lyckas igen

Av
Uppdaterat: juni 3, 2019


När finalen i Europa League spelades mellan Arsenal och Chelsea var det inte ens förvånande hur mycket UEFA lyckades få fel. Till en början spelades den i Baku, Azerbajdzjan där mänskliga rättigheter inte direkt ligger i topp på prioriteringslistan. Detta har dock inte stoppat UEFA eller FIFA tidigare så varför skulle något nytt ske den här gången? Det andra man direkt kunde kritisera var avståndet. Två klubbar från London spelade final på en arena som låg tusentals mil bort. En supporter beskrev sin resa där första stopp var Istanbul, därefter tåg till Tbilisi, taxi och buss för att till slut nå Baku. Naturligtvis går det inte att veta vilka som kommer spela final och arenan som skall stå som värd bestäms två år i förväg, men lite bättre fingertoppskänsla går det att ha. Att UEFA ändå valde Baku kan inte bero på annat än deras konstanta slickande av bakdelar.

Men det blir värre.

Henrikh Mkhitaryan – ett av fotbollsvärldens svåraste namn att uttala – är armenier och landet ligger i mångårig konflikt med Azerbajdzjan. Av den anledningen fick Mkhitaryan inget inresevisum. Han fick helt enkelt inte ens närvara på finalen och stötta sitt Arsenal, trots att han är den som spelat flest minuter för klubben under den gångna säsongen.

Men det blir än värre.

När Arsenals fans anlände Baku på matchdagen och spatserade i staden innan de äntrade arenan blev flera stoppade av polis och tvingades visa vilket namn de bar på ryggen. Stod det Mkhitaryan på deras Arsenal-tröja tvingades de ta den av sig.

Detta är naturligtvis vansinnigt och en absolut dom mot hur sunkigt landet fungerar. UEFA själva gjorde inte saken bättre. Istället för att hellre hålla käft gick de ut med ett meddelande som i princip försvarade Azerbajdzjans beslut att inte släppa in Mkhitaryan till en fotbollsmatch han sedan barndomen drömt om få spela.

Till detta måste nämnas att Chelseas och Arsenals fans endast tilldelades totalt 6,000 biljetter på arenan, och det syntes när man såg matchen. Stora tomma fläckar förstörde festen på en av de värsta arenor som skådats där löparbanan runt planen hade täckts över i grönt för att likna gräs, men där det var uppenbart hur fel den lämpade sig för fotboll. För supportar bakom målen var det en evighet av meter fram till stolparna. Det borde helt enkelt vara förbjudet att spela finaler i fotboll på arenor med löparbanor, och särskilt den i Baku är det ett enormt avstånd från läktare till spelare.

Drömscenariot när man sammanfattar allt detta hade varit om Arsenal tillsammans med Chelsea hade gått ut och sagt; ”fuck it, vi spelar finalen på Wembley vare sig ni godkänner eller inte.”. De hade kanske inte fått lyfta bucklan men ställningstagande hade gått in i historieböckerna och säkerligen uppskattas av majoriteten fans, inklusive de som inte följer någon av klubbarna. Flera andra hade säkert visat sitt stöd och kanske, möjligtvis hade detta triggat så att nästa VM inte spelas i diktaturen Qatar. Kanske hade det varit aktionen som förändrat en allt mer korrupt fotboll, till det bättre.