VM 2018 – Portugal

Av
Uppdaterat: juni 13, 2018


God tid inför VM skall vi fördjupa oss här i varje deltagande nation. Alfabetiskt. Räkna inte med någon djupare analys av spelsystem, hur det ser ut i gruppen landet lottats i eller vad deras chanser att vinna hela turneringen är. Nej, här ämnar vi vara något mer nyfikna än så. Den här gången handlar det om Portugal, och vad vet vi egentligen om landet? Vad är det första man tänker på när nationens namn nämns?
Santa Maria, Niña, Pinta, Mario Jardel och den svarta pärlan. Det är vad som spontant dyker upp om landet.

Gruppen där det överraskar

Portugal, Spanien, Iran och Marocko. Alla höjer matchen Portugal-Spanien som en given att se. Själv tror jag den blir ett sömnpiller och att den andra mellan Iran-Marocko kommer bli den riktiga höjdaren, där jag dessutom nu tror de senare kommer vara VMs stora överraskning. Och att Portugal inte ens går vidare från gruppen. Därmed gör en Frankrike. Då när Frankrike vann EM 2000, sedan kom sist i gruppen VM 2002.

Visst har det en av fotbollshistoriens bästa och mest sympatiska spelare i Ronaldo. Men vad har de egentligen mer? Portugal har dessutom haft en märklig förmåga vika ner sig oavsett hur bra de sett ut på pappret. Ja, visst, de vann EM men detta var med cyniskt spel, defensivt så det förslår. Men det håller inte en gång till och det håller verkligen inte i ett VM.

Så tyvärr, vi kommer nog få se Cristiano packa väskorna ganska tidigt i juni. Och han kommer säkert gråta hela vägen till sitt PDF-printade banksaldo.

Gudarnas gud

Mario Jardel var som skapt för Porto och Porto var som skapat för honom. Han är inte portugis per se, brasilianare, men är inte det samma sak när allt kommer till kritan? Jardel öste in mål som få andra och i ärlighetens namn så hyllas han för sällan. Hans statistik talar för sig själv. Fyra år i Porto, 125 spelade matcher, 130 gjorda mål. Det är alltså ett snitt på över ett mål per match. Det finns ingen annan spelare i Europeiska ligorna som kan skryta med detta. När man talar om anfallare i världsklass och kandidater till FIFAs guldboll, då är ett snitt på någonstans kring 0,75 höja ögonbrynen inför. Jardel bombade in dem nästan i sömnen.

En annan som måste nämnas är Eusebio kallad den svarta pärlan eftersom han var mörhyad, och det vackraste portugisisk fotboll producerat. På egen hand kunde han avgöra matcher för sitt landslag och när de 10-20 största genom historien listas är det inte sällan hans namn nämns. VM 1966 var epicentrum för hans förmåga, då han ensam med sina mål vände ett underläge 0-3, till 4-3. När man ser den matchen i efterhand är det tydligt vilken begåvning Eusebio var. Han bara bestämde sig helt enkelt att ”nej, det får räcka nu, jag får fixa detta”.

Vad gäller Santa Maria, Niña och Pinta. Ja, det var ju de tre skeppen Cristobal Colón seglade över Atlanten med, landade i nuvarande Dominikanska Republiken, och startade det som kanske inte borde startats. En erövring av Amerika.